BONA FIDE BLOG

”Intressant” var bland de första tankarna som nådde mitt sinne när jag i bilen hörde P3 meddela att Swedish Metal Awards hade instiftats och att det skulle ges pris till bästa punk/hardcore album. Att detta initiativ, att diplomera Sveriges bästa punk/hardcore album, kommit från metalzinet Agonyzone kanske däremot inte lät lika bra med tanke på just denna kategori som diskuteras i denna krönika, men inte annat än fullt logiskt med tanke på prisets titel.

Detta kan måhända ses som ett alternativ till Rockbjörnen, då dessa båda priser är av karaktären ”folkets pris” men då av olika delar av folket. (Dock ska det tilläggas att Swedish Metal Awards tydligen även har en ännu tämligen oklar inblandning av en jury.) Rockbjörnen är ju som bekant mer musikindustri orienterat, dvs. massmedial uppmärksamhet premieras framför kvalitet, just i och med att det är så populärmusikrörelsen fungerar. I den aspekten är Rockbjörnen en annan form av guldplatta (vilket ges ut efter 20 000 sålda ex), kanske kan Swedish Metal Awards premiera kvalitet i relation till alternativa musikstilar framför säljsiffror.

Efter att så ha sett de fyra alternativen som förts fram av folket till Swedish Metal Awards punk/hardcore kategori, nämligen Aktiv Dödshjälp, Franky Lee, Sista Skriket och Dia Psalma är det dessvärre pinsamt uppenbart att hardcore inte ges någon plats och att Swedish Metal Awards är totalt fel instans att giva ett sådant pris. Möjligtvis om priset exkluderat hardcore, dock hade det även då varit en fars med tanke på att Franke Lee gör trist dussinpoppunk, Sista Skriket är ett dåligt försök till ”oldschool punk” som dom själva önskar beteckna sig och Aktiv Dödshjälp misslyckas med sin crustmetalcore variant. Dia Psalma gillar jag förvisso inte men dom är trots allt duktiga på sin trallpunk/folkpunk och har dessutom nått en stor popularitet. "Tävlingen" är alltså dels orättvis då hardcore inte ges någon plats, dels är prisets vinnare redan klar dvs Dia Psalma och slutligen om Dia Psalma inte vinner en ännu större flopp.

Förvisso är detta risken och samtidigt hela vitsen med priser som röstas fram av folket, vi har ju alla rätt till våran åsikt, men då finalisterna i denna kategori är dom de är kan man fråga sig om röstningen rörande priset har nått ut till folket eller inte och om den jury som tydligen finns bör ha agerat (genom att till exempel själva utsett en eller flera finalister).

Sverige har många bra hardcore band som förtjänar prisets uppmärksamhet, nu när priset lyckats missa samtliga håller den ingen integritet i nuvarande form. Klart är att man måste känna sig tvingad att lägga ner denna kategori om man nästa år fortsätter på inledd bana.

Den 26:e januari går Swedish Metal Awards av stapeln.

posted by Simon Lundmark  # 12:43 PM 0 Comments